Huggormsmöte igen!

Nu har vi träffat en  huggorm igen – på samma plats, kanske samma orm som sist?

Dagens möte blev extra dramatiskt. Det var sork som sprang ut på vägen och detta väckte förstås Tumles jaktinstinkt så att han genast slängde sig över den. Bara det att i samma ögonblick gjorde huggormen sin attack.
Allt gick så kvickt att jag nätt och jämnt hann vända mig om. Jag hörde sorkens ynkliga pipande och såg Tumle förskräckt hoppa undan. Ormens utfall såg jag aldrig, endast rörelsen i gräset när den blixtsnabbt retirerade in i det skyddande höga gräset. Då var sorken redan döende och låg och sparkade med benen i kraftiga rytmiska spasmer.
Tumle föreföll däremot oskadd, såtillvida att jag inte kunde hitta något sår, men han tog sig om kinden och nosen och slickade sig gång efter annan på insidan av tassen, så jag undrar om han ändå inte fick sig ett litet bett. Det var förmodligen tur för honom att ormen just hade huggit, så att giftkörteln var tömd, annars kunde han mycket väl vara en väldigt
sjuk beagle just nu.
Jag malde en dos kortison och plockade fram min doseringsspruta, men lyckligtvis behövde jag aldrig använda den. Åtminstone inte denna gång, men vem vet vad som kan hända i framtiden?

15juli
Så sent som förra sommaren var det en granne som hade katt och då var sorkarna mycket färre än nu, liksom ormarna som lever av sorkarna.
Men plötsligt var katten försvunnen – blev kanske tagen av en räv – och sedan dess har antalet sorkar ökat markant i vår del av området.
Så nu är det hög tid för ”Lisa” att hon skaffar sig en ny katt!!!
(Kräver Tumle och Mille)

4 kommentarer

  1. Saffra said,

    16 juli, 2007 den 13:51

    Oj, vilken dramatik! Inte bra för hjärtat sånt där! Du får undabe dig om sådana hiskeligheter, det skulle jag göra!Tycker verkligen inte om när djur far illa, och än värre djur som man känner, som sina egna. Det hade ju kunnat sluta annorlunda!Klappa lugnande från mig på voffarna.

    • Barbro said,

      17 juli, 2007 den 23:35

      Ja, jag törs snart inte längre gå utanför tomten med dem. Tycker att det ringlar och väser överallt i år. Detta var vårt 6e ormmöte för säsongen och så många har jag nog inte sett på de andra åren tillsammans.MÅSTE bero på att Lisas gamla katt är död. Inte förrän de försvinner märker man hur mycket nytta de gör med att fånga sork.Sorkarna finns överallt och de äter absolut ALLT… utom hos mig som har hundar, för där vågar de sig inte in. *Peppar, peppar*

  2. 16 juli, 2007 den 13:57

    Huga,säkert samma orm som förra ggn.Ormar är vanedjur.Vilken tur att det gick bra!Puss på nosen!

    • Barbro said,

      17 juli, 2007 den 23:36

      Ja, och visst har de väl revir också? Just denna del av området är rena drömriket för en orm – det finns sork ÖVERALLT!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s