Skutt in memoriam

Plötsligt händer det ogripbara – det som man länge har vetat ska komma, men aldrig har riktigt förstått. Och så sitter man där i sin tomhet och låtsas att allt är som förr, i en värld som är så förändrad att man nätt och jämnt känner igen sig.

Men tiden går – tio år försvinner.

Så småningom tvingas man inse att allt faktiskt är precis som förut, att ingenting har förändras, utom att kärleken har förflyttat sig från utsidan till insidan.
Man fattar långsamt hur liten skillnad en enda varelses hädangång gör, bland alla de miljarder som ännu lever och myllrar på jorden.

Skutt
1987-09-14   –  1998-04-05

skutt-mem

Vår lilla pojke – vi ska aldrig glömma dig!

1 kommentar

  1. Inger said,

    5 april, 2008 den 13:23

    Lilla Skutt Pupp! Så det var så länge sedan nu… Nej, Skutt är inte en person man glömmer om man en gång lärt känna honom. Hans speciella blandning av fullkomligt odräglig best och helt underbar kompis. Det är dem man fått slita hårt med som man minns bäst – och som man kommit längst med… I.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s