Antingen eller, tycker beaglarna

Innan allting smälter bort passar beaglarna på att bestiga Mount Bondegatan.

Snöläget är förvirrande. Bara för ett par dagar sen var stigen över gärdet en smal gång mellan fluffiga vallar av drygt en beagles höjd. Nu har alltihop sjunkit samman till samma nivå som det trampade spåret, men tar man ett enda steg utanför sjunker tassarna igenom och man blir liggande på magen och ”kavar” hjälplöst omkring.

Beaglarna gillar vinter och snö, men inte denna osäkerhet om vad som egentligen gäller.

 

Annonser

Beaglar som ogillar slask

Idag var det inget väder att vistas utomhus i någon längre tid, inte ens om man är beagle, så efter promenaden gick bägge herrarna och la sig igen. 

Vanligtvis är det Tumle som brukar gräva ner sig under filtarna, men här han han misslyckats kapitalt och råkat krafsa dem över Mille istället… och Mille vägrar flytta sig och låta Tumle försöka igen, så nu ligger Tumle ligger i korgstolen och visar med hela sitt kroppsspåk hur förorättad han är. (På bilden blundar han för blixten, därför framgår det inte helt tydligt vilka förintande blickar han skickar iväg mot sin bror)

 

Beaglarna vid kolonistugan

”Ska du verkligen äta all den där soppan själv?

Liten hund i djup snö.

 

Beaglarna den 23 februari

Snön ligger djup på åsen och den är kul att skutta i, men även ganska jobbig så man skaffar sig bra kondition.

 

Om beagletassar och snö

ALLT är inte dåligt med vintern… och framför allt inte med snön.

Avsaknaden av vasst, blött grus samt det mjukare underlaget har varit skonsamt mot Tumles tassar i år.

Så här såg hans trampdynor ut i september i fjol.

Då hade han ordentligt ont och det var ”skorna på” som gällde varenda gång som vi skulle gå ut.

Nu är svullnaden borta och pälsen mellan tårna har vuxit ut igen.

Skillnaden är påfallande och det märks även på hur han rör sig. När man ser honom springa och skutta, kan man inte fatta att han är en äldre gentleman som snart ska fylla 12.

Så om Tumle fick bestämma skulle det förmodligen vara vinter och snö året runt.

 

Tumle, Mille & Matte i fullständig harmoni

Trippelpuss i Beagleland.

Beaglar som äter fisk

Idag tänkte vi berätta att den där affären som har en namn som består av två stora bokstäver, har utökat sitt sortiment för djur med torkade fiskar i prydliga plastpåsar. Två stycken (ganska rejäla) för en guldpeng – det tyckte Matte att hennes beaglekillar var värda.

Tumle har gått och sniffat efter lukten hela helgen och nu i morse, på jobbet, var det äntligen dags för provsmakning…

…ahooooooo i beagleskogen vad det är GOTT med fisk!!!!!

 

Beaglar på spår

De försvann i rask takt, med svansarna i topp.

Matte hojtade: ”Killar, kom tillbaka!”

Något motvilligt lydde de.

”Skynda, skynda!” tjatade Matte.

Bäst att göra henne till viljes.

Hon kan ju inte hjälpa att hon är en klumpig tvåbening som rör sig sakta i snö.

 

Djupt! sa beaglarna om snön

Kolonibesöket på lunchrasten höll på att sluta illa.

Ingen hade varit där och trampat före oss och det är nästan 200 meter att gå mellan den första  parkeringen och den närmaste av våra stugor. Vinden hade virvlat omkring och samlat snön i fluffiga dyner som var 50-70 cm höga.  Beaglarna bottnade inte, så jag fick gå före och spåra och gång på gång drattade jag omkull. En gång fastnade jag med foten djupt inne under en snödriva och kunde nätt och jämnt ta mig upp igen. 

Men nu är lillstugan inspekterad och växthustaket avsopat. Har det klarat sig hittills ska det nog göra det resten av vintern med.

Beaglarna ser förstås fram emot ännu en säsong vid kolonin.

 

 

Tumle är nöjd

Tumle gillar vädret – konstiga lilla hund!

Han älskar att springa och hoppa i snön och känna vinden rycka i öronen och lyfta dem rakt upp i luften, så att det känns som han ska lätta från marken och flyga iväg.

Han uppskattar de små ”matgömmor” han hittar inne i plogvallarna. Folk äter äpple, sen slänger de skrutten… men Tumles nos (och även Milles) spårar enkelt upp den. Frukt är smaskens för en beagle, så då blir det kalas. 

Och så tycker Tumle om bordet som Matte har burit in. Nu har han börjat kliva upp där själv och ligga och gosa på fällen som Matte tog med sig igår.

 

« Older entries