Tumle och Mille

HEM… kan du gå SJÄLV!

Ibland ser de så små ut.

Är det dags för kloklippning så är vi INTE här!!!

(För övrigt var det TUMLE som plockade ben igår. Det var nästan omöjligt att få honom med sig hem, för han skulle gnaaaaga.)

Matte har kommit på något smart, nämligen att det går utmärkt att använda gamla märgben som utfyllnad och underlag. Här har hon stöttat upp ramarna med en blandning av stenar och ben…

…bara det att då insåg Mille att flera av de där benen gick att tugga på lite till. Aromen har liksom fördjupats av att de har legat utomhus och ”mognat till sig” i några år.

Så några av benen ”fick tassar” och återfanns senare utspridda lite varstans på tomten. Matte var inte HELT nöjd, med Mille var desto gladare. Det var en rolig lek, tyckte han.

En skön och lagom varm morgon i mitten av augusti.

Detta med tuggpinnar tycks vara en säsongsfråga. Ibland går de åt i mängder och ibland vill beaglarna inte ens se åt dem. Om somrarna brukar intresset vara påfallande lågt, för att öka igen framåt hösten och vara relativt stort under vintern… fast om pinnarna är uppblötta slinker de vanligtvis ned när som helst.

Härom dagen var det en tuggpinne som blev utburen på gräsmattan och glömdes kvar där ett dygn i regnet. Den var alltså härligt mjuk-seg och så Mille la genast beslag på den nästa gång vi kom ut… men hur det nu var var han lite trött, så han tog med sig den in i soffan för att vila sig lite först.

Tumle fick INTE ta den… säkrast att lägga sig PÅ den!

Fråga mig inte hur det gick till, men hur det nu var med den saken hamnade pinnen ändå inom kort i FEL hunds mun…

På väg ut till kolonin idag råkade Tumle trampa på en geting som stack honom i baktassen. Matte fick plocka ut gadden och skjutsa honom sista biten. 

AJJJJ… vad det gjorde ont!!!

(Matte meddelar att det är livsfarligt att cykla med en beagle som är totalt koncentrerad på att slicka sin ömmande tass.)