Dagens beaglerapport

Jag börjar mer och mer betvivla att det är något fel på Tumles rygg. En hund som är så livlig som han och rör sig så otroligt lätt kan omöjligt ha ont i ryggen. Däremot hugger det till i benet ibland och då jämrar han sig och skriker som om kniven satt i honom. Fast i och för sig kan det ju vara en nerv i ryggen som ligger i kläm…

Tumle vill ut och röra sig, så han kan absolut inte fatta varför hans dumma matte bara vänder och går in igen, så för att roa honom lite, när vi kom hem från jobbet, lät jag honom härja fritt med vår returpapperssamling i köket. Gamla mjölk- och filkartonger, lagom slarvigt ursköljda… UNDERBART, tyckte Tumle.

Mille hade heller inget emot att hjälpa till.

6 kommentarer

  1. Har ny blogg. said,

    27 september, 2010 den 20:10

    Kanon trevlig kväll.Tumme.

    • Barbro said,

      27 september, 2010 den 20:47

      Det tyckte Tumle också… när han hittade gräddpaketet!!!

  2. Larsson said,

    27 september, 2010 den 20:30

    Han och du märker ju tydligt om han mår bra av promenaderna eller inte. Hoppas det går över snart, det onda.

    • Barbro said,

      27 september, 2010 den 20:53

      Han mår förträffligt när han är ute, men när han kommer in och ska slappna av får han liksom kramp i sitt ben… och då blir han förskräckligt rädd. Det lilla hjärtat bankar hysteriskt och han vet inte var han ska göra av sig.Saken är den att han SKA vara stilla, men det fungerar väldigt dåligt. Dels har han inte den minsta lust, dels måste jag till jobbet och jag kan inte ta bara den ena, för DÅ kommer det att bli YYYYL.Jag hoppas också att det ska gå över och helst på ett mindre tråkigt sätt än genom avlivning av djuret. :o(

  3. Larsson said,

    27 september, 2010 den 20:56

    Avlivning känns ju drastiskt! Klarar han av om du masserar? Kan det hjälpa kanske?

    • Barbro said,

      27 september, 2010 den 21:51

      Jag kan säga att när man sitter bredvid en hund som tjuter, tjuter och inte vill sluta tjuta, så kommer man så småningom till den punkten dår man börjar fundera på avlivning.Det känns inte rimligt att låta ett djur plågas så.Å andra sidan är han ju pigg och precis hur glad som helst, när han INTE har ont… vilket är mesta tiden. Dessutom vet jag att han är gaphals som mycket väl kan vråla för att man nyper honom i örat eller tittar på honom för hårt.Det är knepigt sånt här!Jag har försökt att massera, men det gillar han inte alls.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s