Igår ramlade det plötsligt ner en massa extra snö, som om det inte räckte med den som redan låg på marken.
Beaglarna är som hundar är mest – de kom ut genom porten och blev omedelbart jätteglada och började hoppa i drivorna… men så kom vi fram till ”skogen” och där började problemen. Stigen liksom försvann:

Nåja, skam den som ger sig. Full fart framåt… hopp-hopp-hopp…

Då blev det värre ute på gärdet, där vinden hade blåst samman snön långa fluffiga dyner över de mest låglänta partierna. Just där träffade vi Hugo, som är liten, lurvig och vild och for som en jordfräs fram och tillbaka. Ingen av hundarna bottnade, så det såg väldigt kul ut när de försökte jaga varandra, men tyvärr blev det inga bilder, för Matte hade fullt upp med att hålla sig själv på rätt köl.
En annan dag, kanske…
* För den som inte vet det är Åke bloggaren Akkans hund och han är en kille med korta ben, som inte når ner till marken när snödjupet blir för stort.