Det våras i Beagleland

Det doftar sork!

Det prasslar hemlighetsfullt!

Och vårtrött blir man!

Annonser

Beaglarna spanar

Det KOMMER nån där nere på gångvägen. 

Oj, de är två stycken…

Har de möjligen en HUND med sig?

Nähä…

Tumle firar 13-årsdag

Min lilla apelsingula valp har numera uppnått den aktningsvärda åldern av 13 år. Vem kunde tänka sig det?

Cirka 3 månader gammal.

Vid kolonistugan i förmiddags.

Hemma hos Morrmatte på eftermiddagen.

Den obligatoriska semlan serverades av praktiska skäl direkt ur kartongen i år. Det är lite orm över Tumle när han går till attack mot ett bakverk som riskerar att fastna i gommen.

Sällan har en semla inhalerats så vanvettigt snabbt. (Jodå, Mille fick också en och den försvann med exakt samma hastighet)

Efter uppslukandet av sin egen ranson gjorde Tumle sitt yttersta att tigga en bit av Morrmattes. Han lyckades naturligtvis.  (Mille fick också smaka)

Presenter till en beagle ska vara ätbara. Morrmatte vet!

Bara synd att hon ser så illa…

… fast de slinker nog ned ändå.

Godmorgon Tumle!

Grattis på 13-årsdagen!

Mille om Tumle och våren

Mmmm…. härligt vårväder idag!

Och där ligger brorsan…

Puss på nosen, brorsan!

Man kanske skulle lägga sig.

Som sagt, härligt väder idag!

Beaglarna inviger kolonisäsongen

Och Matte har tagit ut klockan i stugan. Då är det vår!

Lycka enligt Mille

Han lyckades med det… Mille!

Han gick upp på Morrmattes köksbord och knyckte de cirka sex köttbullarna och potatismoset som fanns kvar efter lunchen.

Det är första gången, men nu VET han hur det går till…

Åh, om jag kunde få, säger Tumle

Tumle i kökssoffan på morgonen.

Pekar med hela huvudet… det finns kartonger här…

Lyfter sedan blicken och tittar uppfordrande på Matte. ”Får jag ta?”

Och så säger hon NEJ!!!!!

(Vad har man egentligen för nytta av en människa?)

 


Att (inte) fotografera en beagle åtta gånger

Alla som har hundar (eller vilket annat djur som helst) vet att det kan vara knepigt att fotografera dem som man har tänkt. Beaglarna är inget undantag.

Det började med att jag behövde en bild av en hund med ett reflextäcke. ”Bra”, tänkte jag, ”det har jag ju en”. Bara det att mitt täcke är gammalt. Sedan dess har de bytt text på dem, åtminstone på ena sidan… den som jag hade avbildat… så det fanns inget annat alternativ än att försöka ta en ny.

En hund med reflextäcke var det…

”Men hallå, vad kommer där borta?” sa Tumle.

Nytt försök följande morgon…

Nej, INTE den sidan, var det ju!

Snacka om oskön hållning!

I det här läget skippades Tumle som modell och Mille fick förtroendet. Han höll inte heller måttet…

Rätt sida av täcket, men knappast av innehållet – ledde till omgruppering och en ganska snygg bild av hunden, men fel sida av täcket…

Hemma igen.

Snäääälla Tumle….

”Glöm det!” sa Tumle. ”Jag GÅR!”

Söndag morgon ute i skogen…

TEXTEN blev åtminstone skarp, men resten av bilden en ren katastrof.

NU SKITER VI I DET HÄR!!!!

(Jag fotar täcket utan hund i, eller så snor jag bilden som grossisten har på sin hemsida.)

Tumle har problem med det blöta gruset

Det är vackert när solen skiner och snön smälter och rinner i vårbäckar överallt längs promenadvägarna, men för en beagle med känsliga tassar är det inte så kul. ”Barfotapromenaden” i föregående inlägg blev för mycket för Tumle. Igår var han så halt att inte ens camo-kängorna hjälpte, så idag tog vi på ”gummipjucken”, de tjocka rejäla skorna som Matte köpte DYRT hos veterinären.

DÅ var inte Tumle halt!

« Older entries