Nyårshälsning

Annonser

Julhälsning

Två veckor utan Tumle

Precis just nu är det två veckor sedan Tumle fick sin hjärnblödning. (Eller vad det nu var han fick.) Det känns som mycket längre, allra minst som tre, och gång på gång minns jag åter orden som jag så ofta viskade i hans päls, när jag insåg att våra dagar tillsammans gick mot sitt slut: ”Jag vill inte leva utan dig!”

(Vilket är en travesti på texten som Kerstin Ekman fann, som inspirerade henne att skriva en hel roman på temat att åldras i olika takt och tvingas leva i 500 år och se dem man älskar försvinna: ”Jag vill hellre dö än skiljas från dig” .)

Men livet går trots allt vidare…

I onsdags kom askan tillbaka och igår var vi och hämtade kartongen hos veterinären. 487 gram aska – så lite återstår efter kremering av en hund på ca. 12 kg.

Jag hade köpt en träask utan lock att lägga den i. Locket tänkte jag göra själv, men först ville jag kontrollera om askan rymdes i den. Det var klokt, för det gjorde den inte.

Eller, jovisst går det att få ner den, ifall man pressar ut plastpåsen med askan ordentligt i hörnen, men det känns inte värdigt att tvinga in min älskade Tummeluns i ett sådant otäckt, trångt skal.

Dessutom har boxen en fotoram med metallclips som sitter på insidan och om de tar hål på påsen är jag långt ifrån säker på att den kommer att hålla tätt… och jag vill helst bestämma själv OM och VAR Tumles aska ska strös.

Så jag får leta vidare efter ett mer passande sista vilorum.

Mille 13,5 år

Trots den stora sorgen blev inte Mille bortglömd när han fyllde tretton och ett halvt år igår.

Glass hos Morrmatte!

Mattes lilla älskling, som i hela ditt långa liv har varit andra-hund efter Tumle. Från och med nu ska jag ge dig allt det där jag aldrig gav dig… ända till det ögonblick då även du måste lämna mig.

Oändlig frid!

Efter ett långt och lyckligt liv somnade Tumle in i den eviga vilan hemma i sin egen säng strax efter klockan åtta på kvällen den 6e december.

Han skänkte sin Matte ynnesten att slippa fatta det tunga beslutet. Mille har sett det komma och tar det hittills mycket lugnt, men frågan är väl om han har fattat att Tumle inte bara sover och kommer att vakna upp igen. Det är verkligen svårt att begripa när man ser hur fridfullt han ligger.