Ett helt liv av födelsedagar

Idag är det den 22 mars och denna dag skulle Tumle ha fyllt 16 år, om han hade levat. Det gör han som bekant inte, men här följer en bildkavalkad från alla de födelsedagar han firade under sitt långa liv…

Ettårsdagen – Med jättestort ben

Tvåårsdagen – Sovmorgon i Morrmattes säng

Treårsdagen – Utställning vid Sundbyholms travbana

Fyraårsdagen – På utsiktsbordet i trädgården

Femårsdagen – Vid Stora Djulö med Mille och mattarna

Sexårsdagen – Djupt motvillig inför kameran

Sjuårsdagen – Tumle blir veteran

Åttaårsdagen – Vid kolonin

Nioårsdagen – Semla hos Morrmatte

Tioårsdagen – På rastplatsen vid promenadstråket

Elvaårsdagen – Firar med semla hos Morrmatte

Tolvårsdagen – I nya skor

Trettonårsdagen – Tumle bli tonåring

Fjortonårsdagen – Väntar på en delikat födelsedagsfrukost

Femtonårsdagen – En pigg gammal hund i rejäla skor

 

Vi ska alltid minnas dig –  din kärleksfulla, envisa och tvärsäkra lilla personlighet!

 

 

 

Annonser

Underliga idéer i Beagleland

Matte är inte riktigt klok.

Hon säger att när man är ensam kan man ha riktigt bra sällskap av ett PLYSCHDJUR!

Mille har svårt att erkänna det, men faktum är att det KAN han…

Matte gillar också den luddiga plyschhunden Bernie. Hon tycker att det är trevligt att se TVÅ par pigga ögon titta på henne inifrån i hundrummet.

Men ännu gladare är hon åt  minnesporträttet av Tumle som hon har målat på en bit gipsskiva, som blev över vid återuppbyggandet av den fördärvade kolonistugan, och ramat in i en gammal spegelram, som satt på den nedbrunna väggen och återfanns halvt förkolnad och utan glas i högen av bråte.

Ingenting är så kul, enligt Matte, som att använda gamla grejor för att skapa någonting nytt.

Sol och blåst

Så där  ja, nu börjar det arta sig…

Blåsten skrämmer Mille, när den skramlar i spaljéerna, men han har det skönt ändå i solskenet på terrassen…

Och så ett saftigt märgben att gnaga ute på gräsmattan. Det börjar VERKLIGEN arta sig…

Mille längtar efter våren

Mille är trött på slask och regn, vasst blött grus under tassarna och lukten av fotogen eller spisbränsle i kolonistugan. Han vill hellre ligga och gona sig i solen på terrassen, medan han makligt gnager på en lagom uppmjukad tuggpinne, som han har ”glömt kvar” ute på tomten över natten… men solen har svårt att hävda sig mot den gråtrista dimman denna första vår utan Tumle.

 

(Matte är precis lika less på det som Mille)