Kaféhunden Mille

Hundar får inte vara inne på kaféet.

Det struntar Mille fullkomligt i!

Numera är han (nästan alltid) lös och lycklig och rör sig som han själv vill, både inne och utomhus… och tigger givetvis ohämmat av kolonisterna som kommer dit.

 

Annonser

Grattis Mille!

Idag fyller Mille 14 år.

14 år, det är mycket, det!

Naturligtvis vankades det extragod födelsedagsmiddag.

OCH glass hos Morrmatte på kvällen, men då var tyvärr inte kameran med. (Klantigt, Matte!!!)

 

 

Älskade änglahund!

I sex månader av evigheten har du fattats oss.

Rotspetsböld!

”Aj!” skrek Mille, när Matte drog halsbandet över hans huvud imorse.

Matte trodde att det var örat, men det visade sig snart att Mille hade en stor böld på kinden, så Matte ringde till veterinären och som tur var fick vi komma dit redan samma dag.

”Öppna munnen!” sa veterinären.

Mille blängde och knep ihop.

Veterinären tog tag i Mille och försökte bända upp käkarna, men Mille kastade bara med huvudet och försökte desperat hoppa ner från bordet. Matte höll fast Milles bakdel medan veterinären hade en maktkamp med hans framdel. De glodde varandra stint in i ögonen och varje gång Mille konstrade sa veterinären ett mycket skarpt ”NEJ!”

Till sist sänkte Mille blicken och lät det förskräckliga ske.

”Jag vann!” sa veterinären, drog triumferande upp läppen och tittade på hans tänder. Hon såg inget särskilt fel på dem, men höll ändå med Matte om att det förmodligen var en rotspetsinflammation bakom tanden längst in. Där har Mille en ficka efter en tand som han har tappat, så där vill det gärna samlas en massa matrester när han äter.

Mille blev nersläppt på golvet och Matte fick recept på Rimadyl och antibiotika. Så betalade vi 500 kr och travade vidare ut till kolonin. Mille fick en bit bulle, som han svalde utan misstanke om den kunde innehålla något annat än just bulle… men det gjorde den. Vi får hoppas att svullnaden ger sig, för med en hund i Milles ålder (som dessutom har blåsljud på hjärtat) finns det knappast något annat alternativ, utom medicinering.

 

Hundlatrin

Efter mycket tjatande på kommunen, av vår ordförande, lyckades vi så småningom få en hundlatrin på området. Det visade sig emellertid att folk slängde annat i den… VÄLDIGT MYCKET annat skräp. Därför ansåg ordföranden att det behövdes en SKYLT!

Mille tycker att man ska leva efter principen ”skit där du står”, men han måste dock erkänna att han är nöjd med bildvalet.