Sexton år

Jag har saknat dig obeskrivligt i nio och en halv långa månader. Idag är det din födelsedag och du skulle ha fyllt 16 år.

Det kunde ha blivit en bild till i kransen… men så blev det inte.

8 kommentarer

  1. Nina said,

    7 juni, 2016 den 23:35

    Så vacker krans. det stämmer saknaden är stor efter en älska hund, det var 3 år i maj när min Hugo gick bort.

    • Barbro said,

      8 juni, 2016 den 06:21

      Tack!
      Jag gjorde egentligen kransen som försättsblad till den stora fotoboken om hans liv, men tyckte den kunde passa här.
      I motsats till Tumle behöll Mille i stort sett sina färger och det är fascinerande att se hur lik sig han är genom livet. Hade jag gjort samma sak med Tumle skulle skillnaden ha varit mycket större mellan den första bilden och den sista.

    • Barbro said,

      10 juni, 2016 den 09:03

      Tre år är en lång tid att sakna en hund. Har du inte skaffat någon ny vän att älska efter Hugo?

      • Nina said,

        10 juni, 2016 den 19:40

        Har funderat på det men har 2 innekatter vet inte hur de skulle acceptera en hundvalp då Hugo redan fanns då katterna kom in i familjen.

        • Barbro said,

          11 juni, 2016 den 06:11

          Det skulle troligen gå alldeles utmärkt och katterna skulle uppfostra hundvalpen och lära den veta hut, men riktigt säker kan man ju aldrig vara och det vore tråkigt om det blev pannkaka av alltihop, så jag förstår din tvekan.

  2. livsglimtar said,

    27 juni, 2016 den 00:25

    Åhhh känner jag och tårar vill svämma över, även Watson är i Regnbågslandet.
    Men läser mer och jublar av glädje över den nya lilla plutten som är på väg mot er.
    Vi har en beagle i grannhuset och både jag och maken är svag för honom, så mysig.
    Lycka till nu med det nya livet och njut lite av bebislukten även för mig, den är så underbar.
    Kram

    • Barbro said,

      27 juni, 2016 den 05:47

      Tack, det ska jag göra.
      Kan du tänka dig, det var så längesen att jag hade glömt hur en valp luktar, men jag kände förstås genast igen den.
      Han verkar vara en riktig TUFFING, den lille, så risken är att vi får fullt upp att hålla honom i hampan, men det ska nog bli en trevlig beagle av honom med.
      Kram tillbaks!

      • livsglimtar said,

        27 juni, 2016 den 13:38

        Ja det första året är väl alltid tokroligt med många skratt, kärlek och galet påfrestande med vassa tänder och allt man måste lära dem.
        Nu kommer jag hålla koll på dig och plutten framöver, så härligt med dina bilder och text.
        Kram


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s