När Mille skulle födas, för ganska exakt 16 år sedan, var det egentligen meningen att han skulle vara valp till Tumles mammas kullsyster Cookie.
Åh, vad jag gillade Cookie! Hon var den mest gudomliga beagletik jag hade sett och jag var totalt begeistrad över att få en valp efter henne.
Men Cookie gick tom den våren…
Mille blev en nödlösning – född i en helt annan kennel och med en halvbror till Tumle som far. Det är så det går till i världen, men kan aldrig vara säker på att det blir som man har tänkt sig, men för det mesta brukar det funka rätt bra i alla fall.
Nu har det tydligen hänt igen.

Uppfödaren tror inte att det finns några foster i valpmagen, eller möjligen väldigt få.
Med tanke på hur långt hon har gått (endast 1,5 veckor kvar till förlossningen) tycker jag också att hon BORDE ha varit rundare.
Röntgen är bokad till på fredag.