Mille och Kråkan

Så var det äntligen dags igen för Matte att stycka en pumpa. Nu var turen kommen till pumpan som var så stor att den måste klyvas innan den kunde vägas, eftersom varken Matte eller vågen orkade lyfta den. Drygt 18,5 kg vägde halvorna tillsammans. Betydligt mer än en beagle!

Den här gången fick Mille sällskap i sitt tiggande av en ung och påstridig kråka, som slog sig ner på exakt lagom avstånd för att ha full överblick över ”bordet”, utan att bry sig nämnvärt om att Mille befann sig strax intill.  Mille var lömsk på kråkan och gjorde ideliga utfall för att jaga bort den, men fågeln kom genast tillbaka och satt där precis utom räckhåll och kikade pillemariskt med sina blanka pepparkornsögon. Någon gång brast Mille i uppmärksamhet och då kom kråkan riktigt nära, hoppande i sidled tills Mille vände helt om – då lyfte den genast från marken och flög upp och satte sig på yttersta hörnet av bodtaket. Den hade troligen väldigt roligt åt den klumpiga lilla hunden.

Matte slängde ut ett par lagom stora pumpbitar, för att undersöka om kråkan ville ha dem… och det ville den gärna, åtminstone att leka med. Det ville även Mille, så han sprang och apporterade dem, fast åt dem gjorde han inte… och inte kråkan heller. Det föreföll mest som en maktkamp om vem som var snabbast i vändningarna och kunde lura den andra till språng eller flykt, så ju längre Matte betraktade dem, desto säkrare blev hon på att kråkor är intelligentare djur än små lurviga jakthundar.

Och vad Tumle gjorde samtidigt?

Han VILADE inne i stugan… naturligtvis!

Det är förmodligen smartare än att ränna omkring efter fjäderfä som man aldrig hinner ikapp.

 

Annonser

Plötsligt hände det omöjliga!!!

Mille gick och la sig i korgen….

I TUMLES KORG på terrassen…!!!!

Tumle klev i och satte sig bredvid och väntade på att Mille skulle resa sig upp och gå… men det GJORDE INTE Mille!

Till sist fick Tumle ge sig och ligga på Mattes ben istället. Han var MYCKET bekymrad. Gammal är tydligen inte alltid äldst i hundflocken…

Vacker höstdag i Beagleland

Fyra grader och blåst är ingen höjdare, så Matte byggde ett vindskydd åt beaglarna på terrassen. Tumle var dessutom lycklig att få tillbaka den gamla hundkorgen som han inte har sett på tio år. Han låg i den hela dagen, utom vid promenader och andra VIKTIGA göromål, som till exempel tigga äpple, äta mat och markera revirets gränser.

Matte styckade en pumpa…

10,5 kg vägde den,   8 fick hon med sig hem, plus en påse med kärnorna.

Mille ”hjälpte” Matte…

Det är inte HANS förtjänst att han fortfarande har nosen kvar!

Höst i Beagleland

Inatt kom den första frostnatten och Matte fick lov att skörda en massa saker på tomten, som annars skulle ha blivit förstörda.

Tumle blev inte frostskadad. Under sin filt på terrassen hade han det tvärtom riktigt behagligt.

Även Mille fick tröja på sig idag. Det gick bra så länge som han inte tänkte på saken, men Mille gillar INTE att ha främmande saker på kroppen, så när han kom på att han hade den, trodde han att han var SJUUUK!

Beaglarna förebrår

På lördag får beaglarna grisöron att tugga på medan de tvåbenta sitter nedsjunkna i TV-soffan och stuffar sina ansikten med köttbullsmackor och öl… eller något liknande.

Så har det alltid varit, sedan de tvåbenta flyttade ihop, men denna vecka har Matte GLÖMT grisöronen!!! Det finns bara ett enda kvar i påsen och det är så litet att det är praktiskt taget omöjligt att dela på.

Grisöron som saknas måste väl kallas KRIS-öron?

 

Dessutom var det KALLT i stugan idag.

Beaglarna jublar

Matte älskar oss!!!

Hon har köpt 27 kg dyr, lyxig hundmat… till halva priset!!!

*den snåljåpen*

Med på köpet kom även en liten present som Matte sågade i två delar och gav varsin till Tumle och Mille. Mille sprang genast ut på gräsmattan och började gnaga på dem, medan Tumle ”grävde ned” sin i hundsoffan och ställde sig att nidstirra på Milles.

Först när Mille hade gjort slut på den gick Tumle in och hämtade sin egen och tuggade den ytterst demonstrativt inför Milles trånande blickar.

Slutsats:

En tuggsak smakar alltid bäst när det står någon annan bredvid, som lika gärna vill ha den.

Beaglarna inspekterar

Igår fick inte beaglarna vara med på ”byggarbetsplatsen”. Det var för bullrigt, tyckte Matte, och så blir de bara rädda när hon är arg… vilket hon VAR!!!

Idag var det mindre bullrigt, men i gengäld ett fruktansvärt blåsväder, som fick i stort sett allting i och omkring stugan att röra sig.

Desto större anledning att täppa till några av de värsta draghålen på verandan.

Här ska det till exempel bli en lucka när det är klart.

Rätt okej, enligt Tumle.

Mille kan till och med tänka sig att äta sin morot ”inomhus”.

ALLTING är förstört!!!

Beaglarna är HEMLÖSA!!!

Hon bygger om på verandan…

Det kommer ALDRIG MER att bli som det var!!!